Diffusa glimtar av stadsljus.
2014-02-06 | 15:13:00 | 1 Kommentarer



 
Eftersom det bara är 4 dagar kvar tills jag flyger mot Spanien så tänkte jag att det var dags att berätta om den där tidiga morgonen i januari då jag och 3 ofantligt fina vänner satte oss på ett plan mot Lissabon. 
 
 
Vi hoppade av glädje när vi fick se solen och havet. Snart hade minnena av snön redan hunnit blekna.
 
 
Vi var i rörelse från det att solen gick upp tills att det blev mörkt. Träffade hjälpsamt folk, skumt folk och folk som envisades med att vilja betala för och tanka vår bil. Tydligen såg vi inte så världsvana ut som vi trodde.
 
 
Vi tog oss ned till avstängda stränder. Enbart för att få äta lunch med havet några meter ifrån oss. 
 
 
Och blandningen av baguetter i solen och träningar bland taggbuskar och borgstäder var helt perfekt. 
 
 
En bättre vecka får man leta efter helt enkelt. För att vi pratade om allt mellan himmel och jord. Ibland om tidszoner och sommartid eller något annat man blir totalt förvirrad av. Vi åkte fel i rondeller men var på något sätt ofantligt skickliga på att hitta rätt, hitta restauranger och hitta vart alla portugiser håller till. Och även om det inte alltid är lätt att betala vägskatter så kan man alltid förvandla ett hotellrum till ett pyjamasparty och skratta tills ögonen rinner och magen krampar.
 
 
Som vanligt gick tiden alldeles för fort när man har roligt så det blev snart dags att åka tillbaka hem igen. Och med de diffusa glimtarna av stadsljus, tusentals meter under våra fötter, satte vi oss på planet och tog farväl av Portugal. 
 
 
 
 








Kommentarer
Postat av: C

Världens bästa resa, hands down!

2014-02-06 @ 21:18:12




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback